KBT

Vilken natt! Vaknade kl 01:00 av att jag hör någon kräkas rakt upp i luften (och rakt ner igen) denna någon visade sig vara Ines. Innan jag hunnit fatta vad det var, vem det var och vem jag var, hörde jag ännu ett lass kräk skjutas ut. Rakt i sängen. Också två, tre och fyra gånger till innan vi stod i duschen. Från djupsömn till att sekunden senare stå o schamponera in håret på någon annan. Märkligt. Robin skötte sanering av säng, jag av unge. En timme senare sov vi som stockar igen. (Hyfsat övertygade om att hon blivit matförgiftad av vår äckliga lokala pizzabagare) och i ärlighetens namn var jag för trött för att komma ihåg att jag har stor kräk-fobi. Att ha barn innebär gratis (och ofrivillig) KBT mot detta.
I morse var vi på benen och glada som aldrig förr (vår tes verkade stämma) enormt mycket gröt, banan o mjölk till frukost sedan bar det ut. Ut i solen.
Gick längs vattnet till söder och nytorgsparken, lekte lite och tog 4an hem. Skönt med ledighet efter en såhär natt.