Vi sprang hand i hand hela vägen till dagis, ines vinkade till bilar som stannade och in till alla mäklare inne på kontoren vi sprang förbi. När vi kom in i hallen hoppade hon upp och ner samtidigt som hon vinkade till alla kompisar som stod vid grinden. När vi hängde av oss jackan sa hon det sötaste jag hört på länge "ines längta kojan!" (kojan är dagiset)
Åh! <3 hon sprang in själv och satte sig bredvid kompisen Stella i sammlingsringen efter en snabb puss mellan grindsgallret.
Mamma och pappa är inte roligast längre uppenbarligen.
Visst är det underbart att de trivs så bra på dagis. Hur de skiner upp som solar när man säger "I morgon ska du till dagis". Lov i all ära men det måste ju vara roligare på dagis än att hänga med mamma och pappa (de dagar när man inte har roliga planer vill säga. "Hemma och slappa" uppskattas lixom inte haha) Hörru! Länge sen nu! Miss u like Hell!
SvaraRaderaHaha nejdu hemma och slappa resulterar i arga trotsiga (och klängiga) små ungar. Finns inget som gör en så lycklig som att se hur de trivs och skaffar små vänner och skämtar o busar!
RaderaJag vet! Jag saknar dig förjäkla mycket nu alltså, det är ju skandal det här. Ni flyttar ju nu när som helst! Men vi kommer säkert förbi på en flyttkaffe nån helg!!??
Massa pussar på hela familjen