Goes african

Vi kör afrikanskt jag och magen. Ungen har nätt och jämnt fyllt ut midjan på mig, resten står bara rätt ut. Som en idiot ser jag ut. Och tungt är det. Här hemma kör vi sjalen som en sorts hängmatta fingerar det. På jobbet får man lov att vara lite mer diskret, gummiband under tröjan.
Tänk att det är v26 imorgon. Bara en månad kvar till 'stora magens tid', oj vad jag längtar. Hmm.
Annars har dagen varit perfekt. Ingen stress, massa god lunch med gott sällskap, VM'jobb på NK och ett massa vettigt snack med Ines. Hon är så rolig att prata med. Ljuger gör hon också. Hon säger till exempel att hon fått godis på dagis. Fast det läste jag att de i den här åldern kan ha lite svårt att skilja på verklighet och vad de önskar vore verklighet. Sött. Då är det okej med lite ljug...