Sömnbrist javisst

Helgen har bjudit på sömn för alla i familjen. Ines, som halvt lidit utav sömnbrist för att hennes dumma föräldrar dragit bort dagsvilan, har sovit mest av alla. Inga tyglar, bara sömnåterhämtning. I fredags mötte jag en trött och ledsen Ines när jag hämtade. Jag sa till fröknarna att vi funderar på att börja låta henne sova igen på dagarna på dagis. De hade det som förslag också. För de ville ha tillbaka den 'gamla glada o busiga Ines igen'. Herregud har det varit SÅdan skillnad!? D å l i g t s à m m v e t e! När vi kom hem skulle jag bara lägga över Leon i sin vagn för att vi sedan skulle gå över till grannen på fredagsmys. (jamen, grannen, skulle hon storkna så går man bara hem) på dessa sekundrar hinner flickan somn. Totalt däckad och gick knappt att få liv i. Likadant i helgen, då somnade hon på mattan i vardagsrummet mitt i en mening typ. Då var det bara att lyfta över henne i sängen så sov hon två timmar till. Ja, att man får hemskt, vidrigt, dåligt samvete för mindre behöver jag väl knappast nämna.
Imorgon är det dagis och efter lunch är det sova på vilan som gäller! Tackohej.
Förresten. Ikväll somnade Leon 19:00 i sin säng och Ines 20:00. Första kvällen utan barn i knät på...ja två månader. Vad gör man då?

Frossar i godis och cola! Godkväll!