Monsterdagis

Nu sitter man här med dåligt samvete igen. Häller i mig kaffe och skickar in ett blogginlägg så kanske det känns bättre sen. Morgonen har varit jättekul, vi har lekt lejon och peppat flera timmar. Ines var sååå nöjd med sin outfit och sin nos och sina röda klor. Hon cyklade skrattandes hela vägen. Men. Det var ju JÄTTELÄSKIGT att komma till dagis! Där sprang det omkring massa små troll, skelett och annat läskigt. Ett stort höstträd öppnade grinden och sa "heeej Ines, idag är det kalas!" sedan kom en häxa och frågade "-vill du komma och sitta i mitt knä, Ines?"
Inte konstigt att man blir rädd. Ines borrade in sitt (vackert målade) ansikte i min jacka (så allt suddades ut till en grå fläck) och vägrade titta upp. Tillslut kokade jag över av varmhet och när Leon hade gallskrikit i fem minuter från hallen var det nog. Jag lämnade över mitt lilla lejon till häxan och vinkade med mitt största leende och sa heeeej dåååå mitt lilla lejoooon! Med min snällaste röst. Men jag såg skräcken i hennes små ögon. Fast vafasen, är det halloweenfest så är det. Ikväll ska vi karva pumpor och ställa på balkongen, det kommer hon nog gilla!